Yrkesutbildning (VET) eller fortbildning är en viktig sektor som står inför utmaningar inom områden som finansiering, kvarhållande och digital transformation.
Yrkesutbildning är en viktig sektor som står inför stora utmaningar, t.ex. nedskärningar, personal- och elevomsättning samt digital omvandling.
I den här bloggen kommer vi att fördjupa oss i några av de mest kritiska frågorna inom fortbildning och dela med oss av några möjliga lösningar.
DenYrkesutbildningssektorn är avgörande för ekonomisk utveckling och social integration.
Yrkesutbildning (VET) hjälper elever att förvärva färdigheter och kvalifikationer som kan förbättra deras anställbarhet och personliga utveckling, samt stimulera ekonomin och ta itu med kompetensbrist. Fortbildningssektorn står dock för närvarande inför ett antal utmaningar.
Dessa utmaningar kommer att kräva att högskolor och handelsskolor anammar ny teknik och nya inlärningsmetoder, uppfyller de studerandes och arbetsgivarnas olika behov och förväntningar, säkerställer utbildningens kvalitet och relevans samt främjar samarbete och innovation inom och mellan sektorer.
Låt oss utforska dessa utmaningar mer i detalj.
Utmaningar för yrkesutbildningen
Finansiella begränsningar för fortbildning
Yrkesutbildningssektorn (VET) kämpar med ekonomiska problem. En undersökning från Education and Training Foundation visade att 31 % av personalen inom vidareutbildning angav brist på finansiering som den största utmaningen för sektorn. Minskad offentlig finansiering, ökad konkurrens, stigande kostnader och låg kvarhållningsgrad för personal och studenter är några av de faktorer som bidrar till denna utmanande situation för fortbildningsinstitutioner.
Dessutom är dåliga administrativa system frustrerande och tidskrävande för dem som arbetar med vidareutbildning.
I Australien till exempel ägnar en heltidsanställd lärare inom fortbildning eller TAFE lika mycket tid åt administrativt arbete som åt undervisning.
För att förbli ekonomiskt hållbara måste högskolorna optimera sina resurser och processer samt investera i att få personal och studenter att trivas och stanna kvar. System som kan effektivisera administrativa processer som efterlevnad och studenthantering, och minska kostnaderna genom att identifiera onödig energiförbrukning och optimera utrymmesanvändningen, kan bidra till att minska den ekonomiska bördan för vidareutbildningssektorn.
Digital omvandling inom yrkesutbildning och fortbildning
Digital transformation är en hög prioritet för fortbildningsinstitutioner, eftersom det finns många nya tekniker och innovationer som kan förbättra yrkesutbildningen. Virtuell verklighet och artificiell intelligens är exempel på teknik som kan förbättra inlärningsresultaten för studenter.
Virtual reality kan till exempel simulera realistiska scenarier för praktisk utbildning inom områden som sjukvård, tillverkning och offentliga tjänster, medan artificiell intelligens kan anpassa studentupplevelsen och identifiera studenter som riskerar att hoppa av vidareutbildningen.
Högskolorna behöver också uppdatera sina erbjudanden och system för att möta efterfrågan på mikroexamina, online-lärande, hållbara metoder och dataanalyskompetens. Många institutioner vill implementera system som fokuserar på att förbättra studentupplevelsen och digitalisera olika aspekter som efterlevnadshantering och studenthantering.
För att minska kostnaderna och undvika kostsamma datasilos bör yrkesutbildningsinstitutioner prioritera system som kan leverera flera institutionella mål på en och samma plattform.
Personalförstärkning inom yrkesutbildning och yrkesutbildning
Yrkesutbildningssektorn står inför en allvarlig utmaning när det gäller att behålla personal. Många fortbildningslärare är missnöjda med sina arbetsvillkor. Enligt ny forskning är de främsta problemen rekryteringssvårigheter, psykisk ohälsa och stress, överdrivet pappersarbete, brist på finansiering och otillräckligt fokus på undervisningskvalitet och fortbildning. Dessa faktorer har gjort vidareutbildningssektorn oattraktiv för både nuvarande och potentiella lärare och personal.
I Australien var det tillexempel över en tredjedel av de behöriga lärarna inom vidareutbildning eller TAFE som inte undervisade inom sitt expertområde 2022.
Denna brist har en betydande inverkan på institutionernas hållbarhet, eftersom rapporten State of Continuing Education 2023 visade att 57% av personalen sa att deras enheter var för underbemannade för att kunna leverera på institutionella mål. Rapporten belyser ett akut behov för högskolor att förbättra personalens arbetsvillkor, inklusive miljö, lön och arbetsbelastning.
Ökande konkurrens inom yrkesutbildning och yrkesutbildning
En av de utmaningar som fortbildningsinstituten står inför är den ökande konkurrensen från andra leverantörer av korta kurser, certifikat och branschgodkända ackrediteringar. Dessa typer av kvalifikationer är mycket efterfrågade, särskilt de som kan nås online, eftersom de erbjuder ett snabbt, prisvärt och flexibelt sätt att höja sin kompetens eller omskola sig. Yrkesutbildningssektorn har en fördel på den här marknaden, eftersom de kan erbjuda ett brett utbud av alternativ och lösningar för att möta de studerandes olika behov.
Men det innebär också att de måste konkurrera med andra leverantörer av vidareutbildning, som kan erbjuda liknande kurser. Det innebär att studenterna har fler valmöjligheter än någonsin tidigare, och de kan bestämma var de ska studera utifrån sina preferenser, mål och möjligheter. Dessutom fortsätter högskolorna att konkurrera med arbetsmarknaden, eftersom vissa studenter kan avbryta sina kurser om de hittar ett jobb eller ett bättre alternativ någon annanstans.
Låga lärlingslöner har tillexempel lett till att ett stort antal studenter har hoppat av vidareutbildning under de senaste åren.
Studenter som deltar i yrkesutbildning eller fortbildning kommer ofta från missgynnade bakgrunder.
Upprätthållande av studentantal inom yrkesutbildning och fortbildning
Att behålla studenterna är en stor utmaning för vidareutbildningen. Studenter inom vidareutbildning, yrkesutbildning och TAFE behöver ofta extra stöd för att slutföra sina studier och uppnå sina mål. Detta gäller särskilt för studenter från missgynnade bakgrunder. Högskolor för vidareutbildning spelar en viktig roll för att ge tillgång och möjligheter för elever från missgynnade bakgrunder såsom låginkomsttagare, minoriteter, funktionshindrade eller elever på landsbygden.
På senare tid har efterfrågan på stödtjänster för studerande ökat dramatiskt inom yrkesutbildningen. Detta har skett vid en tidpunkt då budgetarna för studenttjänster har skurits ned och som ett resultat av detta hoppar fler studenter av. Det är tydligt att vidareutbildningssektorn kämpar med låga genomströmningssiffror.
I Storbritannien hoppade till exempel en av tre elever av sina T-Levels år 2022, enligt yrkesutbildningskraven för England.
Ny forskning från Australien visar också på dålig genomströmning, där en av två handelslärlingar hoppar av sin kurs innan den är slutförd. Därför måste yrkeshögskolorna hitta effektivare sätt att stödja sina studenter och förbättra sina resultat när det gäller att behålla studenterna. Programvara för inlärningsanalys och kvarhållande av studenter kan ha en betydande inverkan på dåliga slutresultat och ge handelsskolor de insikter de behöver för att identifiera studenter som kämpar och erbjuda stöd innan det är för sent.
Att hålla jämna steg med YRKESUTBILDNING Industrins krav
En av de största utmaningarna för vidareutbildning är att hålla jämna steg med branschens krav på relevanta och högkvalitativa färdigheter. Yrkesutbildningssystemet syftar till att ge studenterna de praktiska och ackrediterade färdigheter de behöver för att komma in på arbetsmarknaden och ta itu med kompetensbrister. Många arbetsgivare är dock missnöjda med yrkesutbildningssystemet, eftersom de anser att de utexaminerade saknar de färdigheter som krävs för att deras företag ska kunna växa och konkurrera.
En undersökning visade till exempel att arbetsgivarnas tillfredsställelse med vidareutbildning har sjunkit med nästan 10 procentenheter, från 86,3 % 2009 till 78,7 % 2021.
Därför måste yrkesutbildningssystemet vara mer lyhört för branschens framväxande och föränderliga behov och se till att kvalifikationer och utbildningsleveranser är tillräckliga. Eftersom branscherna fortsätter att anamma automatisering och digital omvandling kommer fortbildningen att behöva ge eleverna de färdigheter de behöver för att lyckas i den nya digitala ekonomin.
För att göra detta måste fortbildningsinstitutionerna också samarbeta med arbetsgivare, branschorganisationer och andra intressenter för att utforma och leverera kurser som uppfyller arbetsmarknadens nuvarande och framtida kompetensbehov.
Slutsats
Pälsther education och fortbildning colleger har en viktig roll att spela när det gäller att förbättra möjligheterna till livslångt lärande, främja social integration och kontbidra till ekonomisk utveckling och hållbarhet. Att uppfylla denna roll måste de övervinna dessa utmaningar och ta vara på de möjligheter som ligger framför dem.
